Hur skapar man en ny produkt?

Hur gick det egentligen till när jag tog fram mina nya, flytande schampotvålar/tvålar. Varning för långt och innehållsrikt (läs svamligt) inlägg!

Hur började det?

Som med det flesta annat i min tvålkarriär – så började det som en utmaning. Min kompis och tvålmentor Sara gjorde flytande tvål – kan det här ha varit 2016 kanske?!? Då tänkte jag, det där måste jag ju testa också. Så vi bollade fram och tillbaka, hon lärde mig grunderna och jag ställde frågor – det är mycket jag lärt mig av henne på det sättet.

Det var förresten Pippi som sa ”Hur ska jag kunna veta om jag aldrig provat” så det kör jag ofta på!

Experimenterandet

Som vanligt när jag ska göra nåt nytt, så stolpar jag upp alla aspekter av produkten. Det kan se ut så här:

Vad är syftet med tvålen?

Till en början ville jag bara göra en flytande tvål – gå från Natriumhydroxid till Kaliumhydroxid – se hur det funkade. Så enkelt börjar jag oftast. Sen blir det massor med små provsatser för att utvärdera.

När jag fått till en bra bas (mer om det längre ner), började jag experimentera med vilken typ av tvål jag ville göra. Här kom jag ganska snabbt fram till att jag ville göra ett schampo. Dels för att det inte är optimalt för alla att gnugga en fast tvål i håret för att bygga upp ett lödder – dels för att den lägre överfettning (mer om det nedan) som flytande tvål innebär, är perfekt för en schampotvål.

Vad ska tvålen ha för egenskaper?

När jag väl bestämt mig att jag skulle göra schampotvål, så började jag fundera på vad jag ville erbjuda i de flytande som jag inte redan gjorde i mina fasta schampotvålar.

Ett härligt lödder som är lättarbetat och inte behöver mekaniskt gnuggande var en aspekt. Enkelt att inkorporera i och med ett bra recept, rätt ratio på vatten och tvål och en bra tvålpump som trycker in luft i tvålen så skummet redan är klart (då blir den även drygare).

Bra för hårbotten – men vilken hårbotten skulle gynnas? Här mynnade jag efter ett tag ut i att producera flera schampotvålar. Jag tror ju som ni vet inte på ”allt i ett” lösningar – som ”den här produkten passar till allt” – för det anser jag är humbug (det är väl ett kul ord).

I nästa steg hade jag mycket hjälp av en annan kompis – Anna-Karin, som är hårfrisörska med många års erfarenhet – hon har ju liksom sett några hårbottnar om man säger så. Så vi pratade om vad man kan ha för problem med både hår och hårbotten, och sen kom vi in på vad man helt naturligt kan mildra såna problem med. Men vi pratade även om håråterväxt och hårkvalité och hur saker kan förbättras.

Jag vet att jag är lyckligt lottad som har två fantastiska kvinnor i mitt liv att bolla tvåltankar med! <3

Och SEN började det verkligen roliga – att läsa på om naturliga ingredienser, vad funkar och vad är myt? Vad finns det forskning kring? Vad finns det för biverkningar osv osv? Och även om jag hittade naturliga saker – så är det ju inte säkert att allt dels fungerar i den väldigt basiska miljön som tvåltillverkningsprocessen är – dels är det inte allt som fungerar i en produkt som ska spädas med vatten. Du anar inte hur många satser jag gjorde som skiktade sig när jag löste upp tvålmassan med vatten – och jag tänker inte berätta, för jag väljer att glömma eländena (och gömma undan alla anteckningar) 😀

Så mycket örter, infuseringar och avkok som gjordes, så mycket som hängde på tork – och SÅ många flaskor med tvål som stod i soliga fönster år ut och år in för att se hur de betedde sig i värsta tänkbara miljöerna under lång tid. Jag jag vet, orka – men jag är ju sån!

Fett

Vilka fetter skulle tvålarna ha? jag kom tidigt på att jag skulle göra en bas – men olika örter och olika dofter. Varför inte olika fettkompositioner på de olika tvålarna? Fett har ju också olika egenskaper. Ja, på sätt och vis – men SÅ stor skillnad är det inte på just de fetterna som var aktuella – främst i just det fallet har jag mina fasta tvålar där jag verkligen experimenterat med olika fetter. Det är också skillnad på fetter för fast och flytande tvål, så jag hade ett mindre utbud helt enkelt. Så här beslöt jag mig för att ”keep it simple” – så Raps (såklart, ni känner ju mig) – för hudvårdande egenskaper, Kokosolja för rengöring och Ricin för lödder. Så – enkelt!

Hydroxid

Att gå från Natriumhydroxid till Kaliumhydroxid är i och för sig ingen större sak, man ändrar bara den delen i en tvålkalkylator och behöver inte bry sig jättemycket om man inte vill. Men jag ville ju – så jag läste på och experimenterade. Kom i processen fram till att jag inte tycker om flytande tvål (WHAT?) – DET var ju en uppenbarelse. Det är ju bara ett kladd, jag tycker inte om kladd – jag tycker om struktur. Och här fanns det inget dokumenterat – så här började jag freebasa hejvilt.

Ni som känner till mina produkter, vet ju att jag har en hybridsåpa som heter Vask åpp – det receptet uppkom i allt det här experimenterandet, någon gång kring 2017.

Vaddå hybrid? Ja det är vad jag kallar den, sen om det är rätt term skiter väl jag i ;).
Med hybridtvål menar jag att man har två hydroxider. Natriumhydroxid för att få fast tvål, och Kaliumhydroxid för att få flytande tvål/såpa. Blandar man dessa rätt (här spelar även val av fetter och överfettning också in) så får man en tvål som går att skära upp, men samtidigt löser sig lätt i vatten.

Varför? Jo, dels för förvaringsmässiga skäl – det är lättare att förvara tvålbitar än tvål som kräver behållare. Det är också lättare att få en fast tvål att mogna och dunsta bort överflödigt vatten, om en större del av tvålytan är i kontakt med syre.

Så fick det bli, mina flytande tvålar är en slags hybrid mellan fast och flytande tvål – men säljs som flytande. De är även säkerhetstestade som flytande tvål. Och helt ärligt skulle de inte fungera som fasta tvålar då de är för mjuka och löser upp sig alldeles för fort i vatten – men det var ju heller inte syftet.

Doft

Jag ville redan från början ha schampotvålar som doftade, för doft tycker ni om. Det är också lättare att behålla en doft när tvålen inte utsätts för luft har jag märkt (eftersom eteriska oljor är flyktiga). En flytande tvål ”instängd” i en förpackning och ”nedsänkt” i vatten håller helt enkelt doften bättre. Men – såklart gjorde jag även ett doftfritt alternativ – för jag har ju även mina girlies som är känsliga mot doft (passar även till barn över 3år)!

Så återigen konsulterade jag min tvålguru Sara – det hon inte kan om bas-, mellan- och toppnoter är ju inte värt att veta. Några doftrecept fick jag av henne och några experimenterade jag fram själv!

Fördelen med att vilja ha doft och jobba med naturliga egenskaper är ju även att eteriska oljor i sig har egenskaper som kan vara hudvårdande. Så häri låg utmaningen att välja doftblandningar som både doftade gott och som passade ihop med de örter tvålen innehöll så de tjänade samma syfte för hår och hårbotten.

Förpackning

Sen var det ju det där med HUR ska jag sälja tvålarna. Miljövänlig förpackning javisst, men den måste ju även vara praktisk. Vill man ha en glasflaska med sig in i duschen – glassplitter i foten, NEJ TACK! Vill man ens ha en rund flaska att greppa när man är blöt om händerna – eh, nej. Och just ja – jag ville ju ha en sån där luftpump också – så man bara kan pumpa tvål rakt på huvudet utan att gnugga upp lödder först.

Så tillslut hittade jag en flaska som både var snygg, av återvunnen plast, fyrkantig OCH hade en luftpump. Win Win! Fick beställa den från Frankrike – hur miljövänlig är den transporten? Men å andra sidan beställer jag smör från Afrika och olja från Indien också – så vill man köpa tvål som inte påverkar miljön i sin tillverkning ska man nog ändå inte köpa mina, för gällande transporter åker mina råvaror många varv runt jorden.

Tekniska utmaningar

Ganska snart märkte jag att det är skillnader på fast och flytande tvål. Alla fetter passar inte i en flytande tvål. Överfettningen blir annorlunda – för det är trots allt ett salt som ska lösas i vatten – och har man för hög överfettning (i kombination med vilka fetter man använt) så separerar överfettningen från saltlösningen – mer experimenterande för att ta fram vilka fettkombinationer som kunde ha vilken överfettning resulterade det i.

Man kan heller inte ha så mycket tillsatser i en tvål – som t.ex. naturliga färger i pulverform osv. Då dessa helt enkelt skiktar sig. Allt måste infuseras helt i fetterna. Och då uppstår ju även nästa problem – hur mycket i form av örter, doft, färg och annat – kan man infusera innan de börjar ta ut varandra. Är det verkligen bättre att ha tio stycken verksamma ämnen i en produkt, än tre? Örterna i sig ger ju även en doft, hur väl kommer den överens med dofterna från de eteriska oljorna. Och när vi pratar om doft – hur balanserar man eteriska oljor så att de både doftar gott när man tvättar sig – men även slutkompositionen i håret. Hår håller ju doft bättre än hud – så det är ju trevligt om man i slutet av dagen inte enbart doftar Timjan t.ex. – utan även har kvar några av de andra doftnoterna.

Vid det här laget frågar ingen ens varför det tog åtta år från min första idé till lansering va 😀

 

Men konserveringsmedel då?

Förstår jag ju att du tänker – ska hon inte låtsas om det? Att hon även har ”kemikalier” i tvålarna? Nu är ju i och för sig hydroxiderna också kemikalier om man ska vara petnoga. Men jo såklart ska vi prata om konserveringsmedel. Alla flytande ”tvålar” man köper på ICA har ju minst två, gärna fler, olika konserveringsmedel. Vad har jag i mina?

Ingenting!

INGENTING?

Nope, inte ett enda konserveringsmedel!

Och tro mig, jag var också förvånad – för jag var helt inställd på att jag skulle bli tvungen att ha ett konserveringsmedel. Inte så mycket för tvålens skull, men för att det är en produkt man späder med vatten.

Jag läste till och med på gällande de olika konserveringsmedlen som finns – vilka är av naturligt ursprung? Vilka tål högt pH värde? Vilka har minst hudpåverkan? osv osv.

Men när jag diskuterade detta med min assessmentkemist – alltså den kemist som utvärderar mina recept för att bedöma om de uppfyller EU lag gällande kosmetika – så var hon av den bestämda åsikten att med det höga pH värdet och den låga överfettningen, så behövs inga konserveringsmedel.

På ett sätt kom det inte som någon överraskning, det är väldigt få bakterier som kan bildas i en tvållösning och överleva i ett pH värde kring 9-10. De flesta bakterier (Alkalifiler) som överlever i en sån miljö är inte naturligt förekommande i en tvåltillverkningslokal om man säger så.

Jag har även under flera år haft tvål i genomskinliga flaskor, ståendes i soliga fönster och värme – och inte sett en enda bakterietillväxt – men ja, jag är även medveten om att all bakterietillväxt inte syns.

Jag väljer ändå, att med åtanken om att det är ett kontroversiellt ämne – att sätta ett förbrukningsdatum på 6 månader på mina flytande tvålar. Inte för att det finns några såna krav från kemist, eller regelverk – utan för att jag själv har beslutat det. Så Det Så!

Hur andra beslutat att göra, och vad andra har för åsikter och tankar kring detta – diskuterar jag gärna – men anser även att mitt beslut är väl grundat – och jag kommer inte ändra mig. Så. Det. Så!

 

Slutresultatet då

Vad resulterade allt detta i? Jo – först och främst fyra stycken olika schampotvålar – tre stycken med örter och doft och en alldeles vanlig, enkel helt utan tillsatser och doft – för att jag vet att några av er alltid föredrar enkelhet.

Men – en sak som uppstod i processen och alla diskussioner fram och tillbaka med kemisten – som jag inte hade tänkt från början – är att dessa tvålar även är assessade som just det – tvål! Det är nämligen skillnad på schampo och tvål. Har du assessat ett recept som en tvål, ska det även registreras i EU’s kosmetikadatabas som tvål. Samma sak med en produkt som är assessad som schampo, den ska enbart registreras som schampo.

”den här tvålen passar till både håret och kroppen?” Ja ok, men är den säkerhetstestad och registrerad som både och? För annars får man inte säga så, eller marknadsföra så. Så Det Så!

Sidospår! Samma sak med produkter för barn under tre år – dessa måste också säkerhetstestas specifikt för det ändamålet. Jag har valt att inte göra det med någon tvål, då jag är av den uppfattningen att barn kan tvättas med snällare saker än ett basiskt salt. Få tvål i ögat en gång, så kanske du inte tycker om att duscha sen – och det tycker jag inte det är värt. Jag anser även att barn ska hållas borta från produkter med doft – oavsett om det är eterisk olja eller parfym.

Japp, det blir såklart dyrare. Varje registrerad produkt kostar 600kr/år (tack för det Läkemedelsverket) – och eftersom det här resulterade i att jag inte har fyra produkter – utan åtta (fyra tvålar, fyra schampon). Men också tack vare det, så kan jag marknadsföra och sälja mina produkter som att de just ”kan användas till både håret och kroppen” om jag vill.

Tvålarna

Som ni vet så har jag ju alltid gett mina tvålar gutniska namn. Men den här gången tänkte jag det skulle vara kul med nåt lite annorlunda. Så tvålarna har namn efter där jag bor. Min by heter Dalhem, min väg heter Vidungevägen och just området där jag bor heter Siggur. Sen har vi en å i Dalhem, och ett område intill den ån kallas Källängar – vilket jag tycker är så gulligt. Så fick det bli!

Här kommer en djupdykning av varje tvål

Källängar

Min helt doftfria, tillsatsfria tvål (vanligtvis säger man ju tillsatser om kemikalier, men i det här fallet pratar vi örter). Den består bara av Gotländsk, ekologisk Rapsolja, Ekologisk Kokosolja och Ekologisk Ricinolja som förtvålats med både Natrium- och Kaliumhydroxid.

Dalhem

Dalhem är den lugnande och snälla tvålen. Den har en örtbas av Lavendel och Kamomill. Dessa örter kan minska kli och irritation i hårbotten. Lavendel anses även stimulera håråterväxt och kan mildra symptomen av håravfall. Kamomill sägs ljusa upp och ge glans, men sägs även motverka torrhet och mjäll (här hittar jag dock väldigt lite forskning), och stimulera hårväxt genom en ökad blodcirkulation.

OBS! Notera här att jag säger ”sägs” och ”anses” och liknande ord. Jag får nämligen inte säga att mina tvålar har dessa egenskaper – då allt medicinskt måste vara testat och godkänt för att få marknadsföras. Ipren får t.ex. säga att den lindrar värk, eftersom den är testad och bevisad att den faktiskt gör det. Men såna tester gör man inte på en tvål – det är alldeles för dyrt.

Doftblandningen i Dalhem består av eteriska oljor av Lavendel, Kamomill och Ylang Ylang. Doften är blommig och fräsch. Ylang Ylang sägs också stärka hårstrået och göra så att det växer ut tjockare.

Vidunge

Vidunge är kul, för jag hade aldrig jobbat med Åkerfräken tidigare. Örtbasen i Vidugne är Timjan och Återfräken. Timjan sägs vara närande och stärkande för hårsäckarna med sina mineraler och antioxidanter. Timjan ska stimulera blodcirkulation och håråterväxt. Åkerfräken ska enligt sitt rykte främja hårets återväxt och styrka och förbättra strukturen på håret då den är rik på Kisel – vilket i sig stimulerar Kollagen och Keratin i hårbotten.

Doftblandningen i Vidunge är eteriska oljor av Timjan, Frankincense och Citron. Den är örtig och lite parfymig. Frankincense är en naturligt mjukgörare för håret, och tillför även glans. Citron kan minska överflödigt fett och är även antibakteriellt.

Siggur

Siggur är Rosmarin och Brännässla. Men du har ju en schampotvål baserad på Rosmarin Anna? Jo jag vet – men den här är ju ändå annorlunda så det får gå. Rosmarin sägs vara närande för hårsäckarna, lugna skalpen och minska mjäll då den är antibakteriell. Den sägs även reducera håravfall och kan mildra gråa hår.

OBS! Schampo med Rosmarin ska inte användas av dig som är platinablond – naturligt eller blekt – då det kan tillfälligt ge en lite mörkare ton till håret. Inget man märker om man inte är just VÄLDIGT blond, men ändå nåt att tänka på.

Brännässla är en kul ört i håret, då den är så vitaminrik (hur mycket av det överlever i en förtvålningsprocess? Ingen aning). Nässlan är också rik på mineraler och Kisel, och sägs reducera inflammation, irritation och minska håravfall.

Dofterna i Siggur är Rosmarin, Cederträ och Svartpeppar – den är skogigt kryddig. Cederträ (som jag även har i Ölskäum) balanserar sebumproduktionen och motverkar torrhet. Svartpeppar är vitaminrik och full av antioxidanter som kan stimulera hårbotten.

 

Vad använder man tvålarna till då?

Och som sagts tidigare, alla fyra tvålarna är säkerhetstestade som både schampo och tvål. Passar de även till kroppen då? Jag skulle säga att det är upp till var och en. Personligen (men jag är ju aningens partisk) tycker jag de är – förutom bra schampotvålar – även perfekta på handfatet som att tvätta händerna med. Är man torr i huden, så kanske en överfettning baserad på att den ska passa hårbotten inte räcker till för kroppen. Har man känslig hud, så kanske man även ska undvika de med doft, då jag anser att de inte passar alla att tvätta ansiktet med eteriska oljor eller parfym.

Hoppas i alla fall att du tyckte det var intressant läsning!