Komedogena oljor

Vilket konstigt ord – komedogen, vad betyder ens det?

Etymologi: Ordet Komedogen kommer från latinets ”comedo” som betyder typ att förtära eller äta upp, engelskans ”consume” kommer härifrån.

På engelska säger man både ”comedones” och ”black heads” när man menar pormaskar och akne. På svenska heter det komedon, men alla säger ju pormask.

Enkelt uttryckt är då en olja som har lättare för att täppa igen porer en komedogen olja.

Här använder jag ordet oljor, men i det begreppet menar jag alla fetter – även olika typer av smör som Shea, mango osv.

Såååå – nu har du förklarat Anna – ska du ändå fortsätta skriva? Japp, det finns nämligen massor att djupdyka i här 🙂

 

Vad är det för skillnad på akne och komedoner (pormaskar)?

Akne är när en talgkörtel i huden blir inflammerad, huden blir röd och kan även bli varfylld.

En komedon eller pormask som vi vanligtvis kallar det, är när en por kring en hårsäck blir uttänjd av att den är fylld med döda hudceller, smuts och Sebum.

Vad är skillnaden mellan Aknegenisk och Komedogenisk?

När man pratar om akne och pormaskar, och vad som orsakar med ingrediensmässigt – använder man två begrepp – aknegenisk och komedogenisk.

Aknegenisk är ingredienser som orsakar och eller förvärrar inflammation i huden, vilket i sin tur kan leda till akne.

Komedogenisk är ingredienser som blir som klister på huden och får döda hudceller och Sebum att kladda ihop sig, vilket i sin tur kan leda till eller öka pormaskar – som i sin tur kan vara både öppna och stängda.

En öppen pormask karakteriseras av att den är svart, då det instängda kladdet i poren oxiderar. En stängd pormask är vit och kan misstas för akne, men innebär ingen hudinflammation.

En ingrediens som inte är komedogenisk – kan samtidigt vara aknegenisk – som till exempel Arganolja. Kokosolja är både aknegenisk och komedogenisk.

Det man måste komma ihåg (ja, nu glider jag iväg från ämnet igen – men bara lite) är att akne kan ta upp till tre månader på sig att bildas, så därför är det bra att inte ha bråttom när man testar en ny produkt. Om man köper en akneprodukt som säger sig kunna ta bort akne på kort tid, innebär det att den tar bort den pågående inflammationen i huden, och inte den underliggande orsaken till aknen. Att bli av med akne kan vara en kamp som behöver pågå under en längre tid. Därför bör man inte hoppa mellan olika produkter utan låta det ta tid så man verkligen kan avgöra om det var just den ingrediensen/produkten man började med som gjorde skillnad.

 

Är det bara fett som kan vara komedogent eller aknegent?

Nej, det finns mängder med ingredienser som i tester visat sig vara komedogena och aknegena.

Bland väldigt vanliga komedogena ingredienser är bland annat de stora tensiderna – Sodium Laureth Sulfate och Sodium Lauryl Sulfate (som vi bör undvika ändå).
Men hur kan en tensid vara komedogen, den rengör ju huden?
Sant, en wash off produkt har inte stor effekt gällande komedogenitet i sig, då den sköljs bort rätt så omgående. MEN – ju mer effektiv rengöringen är, desto mer av hudens sebum och döda hudceller tvättar den bort, och det är dessa som då kan ligga kvar i porerna och täppa igen – och därför räknas starka tensider som komedogena.

En vanlig icke-fettig ingrediens inom kosmetika som är aknegenisk är till exempel Polyglyceryl 4- Isostearate, som är en syntetisk ester av isostearinsyra med polyglycerin. Den används som en emulsifierare i produkter som innehåller både fett och vatten och gör då blandningen stabil. Den heter sitt kemiska namn på innehållsförteckningen, så den är lätt att hålla koll efter.

Jag tänker fokusera på fetter i det här inlägget, eftersom jag är en fettnörd (fett nördig? Fetnörd? Fettnördare? Whatever, tillbaka till vad jag tänkte skriva). Men jag kan nämna några ingredienser som visat sig ha komedogena egenskaper.

Att bivax (och alla andra typer av vaxer) är komedogena är inte så svårt att räkna ut, då dessa täpper till och låser in fukt och fett i huden – vilket kan göra det svårt för huden att rena sig själv. En annan vanlig kosmetisk ingrediens som är komedogen är Cetylacetat (som är en alkoholester), det används för att hålla huden mjuk och är vanlig i krämer och lotions. Det heter också Cetylacetat i innehållsförteckningen.

Vill du kolla om en ingrediens i din kosmetika är komedogen, så hittade jag en bra sida HÄR.

 

Varför är vissa oljor komedogena?

Vi börjar med the basics – fett består av fettsyror och Glycerin. Olika fetter har olika sammansättningar av dessa fettsyror, vilket ger fetterna dess olika egenskaper. Det är alltså fettsyrorna som är mer eller mindre komedogena, inte Glycerinet – men det går ju inte att gå runt och prata om fettsyror hit och dit, då kan man ju hamna på anstalt 🙂

Det finns inte jättemycket forskning kring komedogenitet i individuella fettsyror, och absolut inte alla ingredienser i kosmetika har testats för komedogenitet.

Hur ett fett är uppbyggt är också olika beroende på var det odlas och skördas, hur skörden ser ut och hur fettet behandlas efter skörd. Så värdena är inte exakta.

Vilka fettsyror är komedogena?

Nu går vi ner på keminivån – det finns en fettsyra framför allt som är boven i det komedogena dramat – och det är……

Oleinsyran – en enkelomättad Omega 9 syra (även kallad oljesyra)

 

Så varför är Oeinsyran komedogen när inte t.ex. Linoleinsyran är det? Jo, då får vi gå ner på hudnivå, nämligen ceramiderna i huden. Där Linoleinsyran får byggstenarna att bli glada, och genomsläppliga så att Linoleinsyran går igenom och ner i hudlagren – så har Oleinsyran motsatt effekt. Oleinsyran är inte lik ceramiderna i huden, och den vill inte vara det heller – den vill skydda och reparera, lägga sig som en hinna ovanpå och lugna hudbarriären.

Oleinsyran är underbar om du har torr hud som inte har lätt för att få tilltäppta porer eller akne. Men har du hud som har lätt för att få just tilltäppta porer – ja då bör du undvika fetter med hög halt av Oleinsyra helt enkelt.

Men HUR ska jag kunna veta vilka fetter som har hög halt Oleinsyra? Genom att läsa min blogg 🙂

 

Först, så kan ni läsa mitt blogginlägg om djupdykning i tvål, där skriver jag massor om fettsyror, det finns HÄR.

Sen finns det ju listor över fettsyror i all oändlighet, som t.ex. den här:

Här kan du se att Olivoljan innehåller 71% Oleinsyra, och Ricinoljan 62% – att jämföra med Kokosolja som har 6% Oleinsyra.

Men – Kokosolja räknas ju som komedogen? Men den har en låg andel Oleinsyra? Hur går det ihop?

Ja, förklara nu Anna, för nu har du trasslat in dig i ett hörn

Eller?

Nä, det har jag inte – för just Kokosoljan är ju en väldigt speciell sak. Den har nämligen nästan enbart Laurinsyra – som OCKSÅ är en komedogen olja. Men eftersom det är enbart Kokosolja och Palmolja som har Laurinsyra – så brukar den inte räknas med (ja de har också Myristinsyra, och den är OCKSÅ komedogen).
Ingen bör ändå använda ren kokosolja eller produkter med hög andel kokosolja i ansiktet – så den räknas liksom sällan med. Men nu tar vi med den i alla fall – för när ni sitter där med ett glas vin och läser ingående om fettysresammansättning – så kommer frågan att uppstå – jag känner ju er! (Om ni undrar – så dricker man ett syrligt vin till fett – syra lyfter fettet)

Så det är alltså inte enbart en fettsyra som ställer till det alltid, det kan vara flera stycken som är boven – förutom Olivoljan då, som till och med är döpt efter Oleinsyran (eller är det Oleinsyran som är döpt efter Olivoljan?). Olivolja är alltid boven 🙂

Bör man undvika Olivolja i ansiktet? Bör och bör – har du lätt för att få tilltäppta porer? För i så fall skulle jag säga ja. Men ren Olivolja har man ju sällan i ansiktet heller – den ska man ha på salladen ju!

Men produkter med hög andel Olivolja i då? Japp, samma sak där – har du lätt för att få tilltäppta porer skulle jag säga att du bör undvika att använda dessa i ansiktet ofta. Men Solsikka då? Det är ju en tvål med hög andel Olivolja/Oleinsyra. Solsikka är en härlig tvål, men ingenting jag skulle rekommendera att ha som ansiktstvål – dels på grund av Olivoljan, dels på grund av att den inte är lika överfettad som t.ex. Te&Hånnung eller Kåisa. Och vill du använda en olja i ansiktet för att tvätta dig med så rekommenderar jag en lättare olja än Olivoljan ändå.

Sen ska man även ha i åtanke, att wash off produkter som tvål har väldigt liten effekt på huruvida dina porer blir igentäppta eller inte. En tvål är ju på huden så kort tid. Däremot ska man tänka på att använda produkter avsedda för ansiktsvård – om du t.ex. tvättar dig med Plaitå, som dels består enbart av Kokosolja, dels inte alls är överfettad – då får du lite skylla dig själv – så de så!

 

Är en tjock olja alltid mer komedogen?

Nope, det har enbart med fettsyresammansättningen att göra. Sheasmör och Mangosmör t.ex. är lågkomedogena.

 

Så vilka oljor räknas som komedogena?

Man brukar ge oljor en siffra, där en låg siffra indikerar icke komedogen, till en hög siffra som är de mest komedogena.

Ska man undvika att använda oljor som är mer komedogena?

OM du har lätt för att få pormaskar, ja då kan det definitivt vara bra för din hud att undvika dessa fetter. Men om du har andra hudtyper är detta ingenting du behöver fundera på alls – då kan du gå på de andra egenskaperna fettsyrorna har för din hud i stället.

 

Varför används komedogena oljor i kosmetika?

För att OM du INTE har lätt för att få tilltäppta porer – då är dessa fettsysor helt underbara, de är vårdande och skyddande och ljuvliga på torr hy.

 

Är en produkt automatisk komedogen om den innehåller en komedogen ingrediens?

Gör du din egen ansiktsolja, eller olja att smörja in huden med – och vill blanda ut dina fina och dyra oljor med en basolja – då skulle jag hålla koll på vilken olja jag använder. Här rekommenderar jag en Avokadolja i stället för Oliv- eller Rapsolja. Och då pratar vi enbart gällande komedogenitet – för alla oljor är ju underbara i sig och har fantastiska egenskaper. Vår svenska, ekologiska rapsolja är bland det finaste som finns – men, jag skulle inte använda den i någonting i mitt ansikte (som leave on produkt), då jag själv har lätt för att få pormaskar.

Har du lätt för att få pormaskar, och använder t.ex. bivax för att göra egen salva, kanske du ska fundera på att i stället ha t.ex. ett Sheasmör som bas – så får du liknande konsistens, men utan komedogenitet. Har du å andra sidan torr hud, som inte har lätt för att få pormaskar – då är bivax den finaste vännen du kan ha, och det säger jag inte bara som biodlare. Bivax är magisk, vårdar och låser in fukt som ingen ”tillverkad” vaxprodukt kan.

Gällande tvål skulel jag säga att en tvål som består av mer än 50% komedogen olja, t.ex. Kokosolja – skulle jag säga är komedogen (så mycket komedogen en wash off produkt nu kan vara). Men en tvål som innehåller 20% Kokosolja och resten lågkomedogena oljor – inga problem. Och som jag redan skrivit är det inte wash off produkter du behöver fokusera på mest- utan det är viktigare att hålla koll på de så kallade ”leave on” produkterna – alltså det du smörjer in dig med efter tvätt.

 

Hur vet man om en produkt är komedogen efter innehållsförteckningen?

Det vet man inte, man får googla per ingrediens. En liten aning borde man få, om det är specificerat på produkten vad den passar till för hudtyp. En kosmetiskt produkt som det står ”passar till fet hy” borde innebära en mindre risk att den är komedogen än en produkt som säger sig passa till torr hy.

Men, som jag alltid säger – vi väljer inte produkter efter marknadföringen, utan efter ingredienserna! Så Det Så!

 

Hur väljer man hudvårdsingredienser efter hudtyp?

Här ska vi skilja på produkter och råvaror. Vill ni använda ”färdiga” kosmetiska produkter, så gäller det att ha koll på innehållsförteckningen, och känna sin hud så pass att man vet vad man bör undvika.

Låter det som ett för högt trappsteg? Är du inte kemiingenjör och förstår på en gång att Methylsilanol mannuronate är en typ av silikon (det vet INGEN, så helt förståeligt). Då är mitt tips att börja med att kolla vad produkten är till för – och här gäller det att skilja på marknadsföring och hur produkten är framtagen.

Till att börja med – ett schampo är testat och godkänt för att användas – tadaaaa – i hår och hårbotten, det innebär nödvändigtvis inte för den skull att det även fungerar som ansiktstvätt eller diskmedel. En ansiktskräm är framtagen för – tadaaaa – ansiktet! Och då kanske inte dina händer känns återfuktade av att använda den som handkräm.
Vad står det på burken? Och nu struntar vi i ”bättre än Botox”, ”effektivare än Retinol” och ”Laser technology” för det är ju bara båg. Men står det ”passar åldrade hud” – då kanske du inte ska köpa den om du är 18år och har akne.

Hur väljer man rätt hudvårdsprodukt?

Vad har produkten mer? Har den solskyddsfaktor eller inte? Om ja, hur hög faktor? Innehåller den ocklusiva ämnen som silikoner och vaxer? Är vatten den största ingrediensen? Innehåller den andra fuktighetsgivare eller humektanter? Innehåller den aktiva ämnen?
Innehåller den färgämnen och parfymer? Passar den tillsammans med t.ex. ditt serum du smörjer in ansiktet med varje morgon?
Passade produkten din kompis bra? AHA, den där frågan var en fälla! Om du och din kompis nu inte delar exakt samma hudtyp så ska du fullständigt s k i t a i vad hen använder i ansiktet. Så de så!

Vi köper produkter efter deras innehåll – inte efter deras marknadsföring!

Vi köper produkter efter deras innehåll – inte efter deras marknadsföring!

Vi köper produkter efter deras innehåll – inte efter deras marknadsföring!

Använder man rena råvaror däremot, t.ex. en ansiktsolja – då är det lättare. Om du hittat en ingrediens/råvara som jag inte tagit upp här – googla ””råvarans namn på engelska” + ”comedogenic rating”” så bör du kuna få ett resultat. Alternativt ”is xxx comedogenic?”

Om din favoritolja är komedogen, använd den tillsammans med andra oljor som inte är komedogena. Huvudregeln här är ungefär cirka isch – inte mer än 5% komedogena ingredienser, då spelar de ingen roll.

Använder du färgad kosmetika, oavsett typ – kan du i stort sett räkna med att dessa produkter är komedogena. Färg SKA täcka.

Exfoliering

Oavsett vilka produkter du använder – har du lätt för att få tilltäppt, oren eller även om du har grov hud – exfoliera, exfoliera, exfoliera.

Hjälper man inte huden regelbundet att rensa och förnya sig med exfoliering, så kan även icke komedogena produkter ge pormaskar och/eller akne.

Exfoliering – oavsett om du väljer mekanisk eller syra. Exfoliering rensar bort smuts, döda hudceller och Sebum som annars har lätt för att sätta igen porer. Exfoliering ökar blodcirkulationen och stimulerar cellåterbildning, kollagen och elastinproduktion. Börja med att snällt exfoliera en gång i veckan, fungerar det bra, öka till två till tre gånger i veckan. De dagar du exfolierar, använder du inga starka serum, utan satsar på återfuktning och återfettning av huden.

Jag har skrivit om ingredienser i kosmetika HÄR, där tar jag bland annat upp de olika syragrupper som används för exfoliering.

Använder du smink och/eller solskyddsfaktor, rekommenderar jag en dubbelrengöring på kvällen. Dubbelrengöring innebär att du först använder en olja för att lösa upp produkter och smuts i ansiktet, gärna med en mikrofibertrasa urvriden i varmt vatten med några droppar olja på, t.ex. en sån HÄR, eller en sån HÄR. Och sen tvättar man ansiktet som vanligt men en ansiktstvätt eller en tvål som passar bra i ansiktet. Och såklart tvättar vi ansiktet även på morgonen, speciellt om vi ska täcka det med smink, solskydd eller ocklusiva produkter.

Hoppas det här inlägget har gett lite bra idéer, tack för att du läste!