Fläckborttagning och rengöring

Vad ÄR det för fläck?

Det första du måste göra är att ta reda på vad fläcken består av (lätt om det är på din egen tröja, svårare om det är på treåringen som varit på förskola hela dagen)

Fläckar delas in i tre kategorier:

1. Vattenlösliga (sånt som ”kommer från kroppen”, sockerbaserade fläckar typ fruktsaft osv)
2. Lösliga i lösningsmedel (fettbaserade fläckar – majonnäs, smör, motorolja osv)
3. En blandning av båda två ovan (nagellack, tejp osv – dessa fläckar är svårast att få bort)

Dessa tips berör enbart tvättbara ytor – har du t.ex. en mockajacka eller en fanerskiva är det inte säkert de tål dessa tips.

Vattenlösliga fläckar kan man börja med att blötlägga med vatten och massera in din favoritfläckborttagningstvål (Plaitå t.ex.) på fläcken. Tänk på att om plagget är färgat, bör du undvika fläckborttagningsmedel som innehåller blekmedel (t.ex. vittvättmedel o.dyl).

Lösningsmedelsfläckar, tex feta fläckar (från naturligt fett eller mineraloljebaserat fett) – börja med att blöta tyget, och massera sen in diskmedel, låt verka och skölj av. Är fläcken kvar, upprepa proceduren. om du lägger plagget i en påse torkar inte fläcken med diskmedel in i tyget och du kan låta det ligga över natten.
Har du fått massageolja över hela ryggen på tröjan? Har du stekt mat utan förkläde och fått fettstänk på framsidan av tröjan? Häll upp en hink med så varmt vatten som tröjan tål och lös upp några matskedar diskmedel i vattnet. Lägg ner tröjan och låt den ligga ca en timme. Är det mycket fläckar kan du behöva upprepa med nytt diskmedelsvatten (är det fortfarande olja som flyter på vattnet är det för mycket olja för diskmedlet att lösa upp, skölj tröjan i varmt vatten och upprepa).

Om du har ett plagg du inte vill gnugga in medel i (t.ex. en ulltröja som lätt filtar), kan du först dutta med ett papper eller en trasa på fläcken för att få bort så mycket som möjligt, och sedan strö majs-, eller potatismjöl på fläcken. Låt det suga upp fettet i några minuter, borsta bort och upprepa om det behövs. Använd sedan ett återfettande ullrengöringsmedel (Ullvask t.ex.) som du duttar in i tyget.

Om du är osäker på om fläcken är borta, vilket är svårt att se när plagget är vått – torka inte plagget i torktumlare, för värmen i torktumlaren får fettfläcken att fästa bättre. Låt plagget lufttorka i stället. Om du inte vill tappa bort fläcken när du blöter plagget kan du fästa några klädnypor runt omkring fläcken för att ”ringa in” den då vet du var den är även om den inte syns längre när plagget är blött.

Sen har vi de där jäklarna som bara inte släpper – tejp på tröjan t.ex. – omöjligt att få bort. Nej, inte alls – börja med att massera in olja på fläcken (det funkar även med en riktigt fet kroppstvål är min erfarenhet – en äkta tvål alltså, gjord på äkta fett – typ Te&Hånnung eller Kåisa t.ex.). Oljan löser oftast upp tejpresterna. Funkar det inte får du ta till sprit – på fläcken alltså. Samma sak med nagellack, det går också bort med sprit.

pH värde

Nu ska vi nörda ner oss i pH värde (såklart, ni känner väl mig)

The basics: Kranvatten har ett pH värde på 7 – det är neutralt. Allt under 7 är surt och allt över 7 är basiskt.

De flesta rengöringsmedel är basiska, oftast för att de flesta rengöringsmedel är tensider, men också för att basiska ämnen är bra på att lösa upp protein och fett. Naturlig tvål är också basisk (tvål är ett salt).

Specifika fläckar:

Blod – blod är protein (och pH neutralt), protein löses bäst med basiska ämnen. Men tänk också på att blodfläckar sätter sig om man använder varmt vatten. Så KALLT vatten enbart!

Har du fått blodfläckar i trosorna, eller använder du tvättbara mensskydd – låt helst inte blodet torka in. Såklart kan man inte köra en tvättmaskin varje gång man byter tygbinda – men det finns några knep. Enklaste du kan göra på en gång är att blöta fläcken med kallt vatten, kan du även strö på salt (basiskt) på fläcken är halva rengöringen avklarad – salt är jättebra på att lösa blod (allt protein faktiskt) och skadar inte dina favorittrosor (dessutom är salt superbilligt, kemikaliefritt, håller i tusen år och luktar inget).
Är fläcken gammal och intorkad, blöt ner den med kallt vatten och gnugga in ett basiskt fläckborttagningsmedel (Plaitå är suveränt mot proteinfläckar – tvål är basiskt då det är ett salt). Är det en envis fläck, massera in mycket tvål och lägg in allt i en plastpåse så det håller sig fuktigt över natten. Tvätta sen med så varmt vatten plagget tål.

Kaffe och te – eller andra drycker som har mycket färg (cola, vin osv). Dessa drycker innehåller tanniner (det är de som ger färg), och tanniner är basiska (även om drycken är sur). Så man tror man ska få bort en sur kaffefläck med ett basiskt rengöringsmedel – men det är i själva verket tvärt om. Fläckar från drycker med tanniner tas alltså bort med sura medel – ättika, vinäger, citron osv. Fyll din vita kaffekopp med 1-2 matskedar ättiksprit, häll på kokande vatten och låt stå över natten. Rödvin på vita sidenblusen? Gnugga citron på fläcken och låt verka. Är sidenblusen färgad – dutta med 12% Ättiksprit i stället (citron kan bleka).

Oftast när jag spiller te så spiller jag inte två droppar på tröjan utan HELA KOPPEN NER I MATTAN (ja, det kan ha hänt en eller två gånger). Det som kan hända då är att man torkar och tvättar mattan, men fläcken kommer tillbaka efter ett tag, eftersom man inte lyckats ta bort fläcken på djupet och den sugs uppåt igen via fibrerna i mattan. För att undvika det (eller ta bort en gammal fläck som kommit tillbaka) kan du göra så här:

Ta bort så mycket du kan av det blöta med en trasa. Är fläcken gammal och intorkad får du fukta mattan (lägg en plastsäck/påse på golvet och sen en tjock handduk under mattan så blir inte golvet blött). Applicera ditt rengöringsmedel på fläcken – t.ex. ättiksprit utblandat med vatten i en sprayflaska. Värm sedan upp strykjärnet så varmt som mattans fibrer tål. Lägg en fuktig (gärna vit så du ser fläcken) trasa på fläcken och stryk på trasan i 20 sekunders intervaller. Flytta runt strykjärnet och lyft med jämna mellanrum och kolla när fläcken försvinner. Blir mattan torr innan fläcken är borta, spraya på mer fläckborttagningsmedel. När fläcken är borta kan du lägga någonting under mattan så den lyfts upp från golvet – då torkar den snabbare och skadar inte golvet (OBS! tänk på att inte böja mattan när den torkar, vissa mattor kan då torka i sin böjda form).

Rost – rost är bland det svåraste som finns att ta bort från kläder. Och här får du INTE använda varmt vatten eller torka i torktumlare ELLER klorinbaserade fläckborttagningsmedel – då sätter sig fläcken för alltid (klorin har oxiderande egenskaper). Har du ett vitt plagg kan du blöta rostfläcken, strö på salt och hälla på vinäger och sedan låta plagget ligga i solen. Du kan även använda bikarbonat som du blandar ut till en smet tillsammans med vinäger.
Ett färgat plagg kan du blöta och massera in med salt eller bikarbonat, alternativt massera in fläckborttagningsmedel som inte är blekmedel i.

Men salt och vinäger tar väl ut varandra – en syra och en bas? Ja, det gör de – men i den processen skapar de också en kemisk reaktion som bubblar och fräser och går ner i fläcken.

Deodorantfläckar under ärmarna: de flesta kommersiella deodoranter innehåller aluminium, och aluminiumet reagerar med saltet i svett, och det är den kemiska reaktionen som ger gula fläckar under ärmarna på tröjan. Börja med att blöta fläcken, och sen gör du så här:

• Vit tröja:
  • Vitvinsvinäger eller citron, lägg gärna plagget i solen också i en timme innan tvätt – sol + syra = blekning

Alternativt:

• 2msk bikarbonat
• Vatten så det blir en lös smet
• Kleta på fläcken och låt verka några minuter. Tvätta tröjan på den högsta temperatur den tål i tvättmaskinen.

 

• Färgad tröja:
  • Vitvinsvinäger, dränk in fläcken och låt verka innan tvätt.
  • Blöt tyget och gnugga in fläckborttagningstvål, låt verka innan tvätt.

Får du vita fläckar under ärmarna av din deo innehåller den inte aluminium (grattis, det är mycket bättre för kroppen). Såna fläckar går bort med Plaitå (blötlägg några timmar innan tvätt med mycket lödder)

Kåda – värm upp kådan, t.ex. med en hårtork. Dutta på fläcken med en trasa för att få bort så mycket som möjligt. Gnugga sedan in ytdesinfektionsmedel eller handsprit på kådan för att lösa upp den. Har du inte det hemma – gå till spritskåpet och ta lite ofärgad sprit. När du fått bort kådan och det bara återstår en fet fläck – massera sedan in fläckborttagningsmedel på fläcken och tvätta sedan som vanligt. En kådfläck sätter sig inte mer av värme, så missar du att få bort allt kan du fortsätta igen efter tvätt och tork.

Gräs – vinäger eller ättiksprit och en tandborste (på grövre plagg som jeans) – massera in vinägern/ättikspriten ordentligt och låt verka, upprepa sedan med din favoritfläckborttagningstvål om fläcken inte går bort.

Bläck – dutta bort med spritindränkt trasa

Ketchup/Röda såser – Skrapa bort så mycket du kan och skölj sedan tyget från baksidan med kallt vatten i en hård stråle, för att ”trycka” ut så mycket som möjligt. Gnid sedan in fläcken med fläckborttagningstvål och låt verka.
Du kan även dutta in ättiksprit eller vinäger i tyget.

Svettlukt. Om du tycker svettlukten sitter kvar i dina kläder även efter tvätt – blanda bikarbonat med vatten till en smet och kleta in i tröjan där det luktar. Låt sitta en timme innan tvätt och släng sedan in allt i tvättmaskinen utan att skölja bort. Du kan även ha bikarbonat i tvättmaskinen som en extra boost mot dålig lukt (t.ex. träningskläder). Ättiksprit som sköljmedel tar också bort dålig lukt (mer om det nedan).
Illaluktande gympadojjor kan du hälla ner en deciliter bikarbonat i (en halv i varje sko) och låta stå över natten. Dammsug sedan ur skorna. Bikarbonat är deodoriserande – alltså, den suger åt sig lukt.

Smink – smink kan innehålla mineraler, vax, fett, färg och parfym – inte helt lätt att få bort. Men det finns några tips. Först och främst – kallt vatten! Använder du make-up rengöringsmedel, så funkar det även på sminkfläckar på kläder. Vill du använda naturligare medel, så testa med sprit, handsprit eller ytdesinfektion och dutta på fläcken. Du vill inte gnugga runt sminket, utan håll dig precis bara på fläcken. Diskmedel och vatten är också bra för att lösa upp fett och vaxrester. Har du ömtåliga plagg, ta bara pyttelite av en fläckborttagningstvål och har du ull, se till att inte gnugga på fläcken.

TIPS! Att koka vita plagg som tål värme i en kastrull med mjölk fungerar på de flesta fläckar (OBS! Inte de fläckarna som blir värre av värme såklart – protein och rost t.ex.). När mjölken kokat upp, sänk värmen så den inte bränns och lägg tyget över kastrullen, sänk ner fläcken i mjölken utan att den tar i botten och låt mjölken sjuda genom fläcken.

Övrig rengöring

Ugnsrengöring – spaltmeter har skrivits om ugnsrengöring så det är bara att testa sig fram. Jag fick lära mig av min mamma att stryka ut såpa (både Dalhemssape och Vask åpp fungerar) överallt i ugnen, sätta på den på 100 grader och vänta tills såpan bubblade. Då stänger man av ugnen, väntar över natten och sen torkar man ur den. Bra tips som fungerar fortfarande – och det doftar väldigt rent och fräscht hemma sen.

Att göra en smet av bikarbonat och hett vatten – smeta in i ugnen och sen spraya med ättiksprit (12%). Låt det bubbla på och skrapa sen bort så mycket du kan innan du torkar av. Glasluckan kan man skrapa ren med ett rakblad eller en hällrengöringsskrapa.

Marmor – marmor är i stort sett en saltprodukt (Kalciumkarbonat) så marmor tål absolut inte någonting som är surt – det inte bara lämnar fläckar, utan fräter sig ner i saltet i stenen. Så se till att din nyinstallerade marmorskiva är impregnerad enligt konstens alla regler och ta bort allt som spills på en gång. Marmor rengörs med basiska rengöringsmedel som inte innehåller slipmedel. Vask åpp och Plaitå är suveränt på marmor, det är basiskt och snällt så det skadar inte, det rengör och det ger en fin (och lite skyddande) yta. MEN – har du fått instruktioner från tillverkaren av din marmorskiva – följ dessa till punkt och pricka, annars gäller inte garantin!

Toalettstolen – hårt och mineralrikt vatten kan över tid lämna mycket beläggningar i toalettstolen. Det kan också vara så att du bara vill göra en riktigt grovrengöring. Jag gör så här:

1. Spola toaletten och blöt samtidigt den del av toaborsten som är gjord för att gå in under kanten där vattnet kommer ifrån. Häll sedan rengöringsmedel på kantborsten (jag använder utspädd Dalhemssape som toalettrengöringsmedel – billigt och bra och luktar inte starkt). Dra med den såpakletiga kantborsten under kanten så det är såpa överallt där.
2. Häll ner ca 3dl ättiksprit (12%) i toalettstolen och låt verka några minuter. Häll sedan ner lika mycket Bikarbonat och häll ner lika mycket ättiksprit igen (Öppna gärna ett fönster innan, och håll bort näsan för nu kommer det bubbla och lukta).
3. Rör runt med borsten överallt och låt det stå ca en timme. Du kan röra runt några gånger under tiden.
4. Skrubba ordentligt och spola. Glöm inte under kanten (det är ofta där dålig lukt kommer ifrån)
5. Är fläckarna/missfärgningarna kvar – upprepa proceduren på kvällen och låt stå över natten. Upprepa så många gånger det behövs.
6. Du kan faktiskt även ta på dig en diskhandske och stoppa ner handen i toastolen och skrubba med en lite rivig skurborste av något slag – en toastol i massivt porslin tål det – och slänger du handsken och svampen efteråt blir det ingen bakteriespridning.

Rostfri diskbänk – Nåt jag gör varje dag (jag lagar mycket mat), är att jag kokar upp vattenkokaren full med vatten och häller det runt omkring i diskhoarna och båda avloppen. Det löser upp det fett som ligger i hoarna och även det fett som fastnat nere i avloppsröret. När jag gjort det tar jag en blöt diskborste och en pumpning Vask åpp och skrubbar runt lite – även på diskbänken. Vask åpp är suveränt på rostfritt, allt blir rent och blankt.

När det behövs en grövre rengöring – mycket i avloppsröret, småflugor eller dålig lukt – eller bara för att förebygga) så kör jag bikarbonat och ättika även här. Häll ner ca 1dl bikarbonat i varje avlopp och sen brukar jag göra en kombo – jag fyller vattenkokaren med vatten och 3dl ättiksprit (12%). Då blir vattenkokaren avkalkad också (jag bor på Gotland, mycket kalk här), och sen häller jag det kokande vattnet över bikarbonatet (först bara försiktigt ca 2dl i varje avlopp så det får bubbla på) och efter ca 10minuter häller jag på resten av vattnet och sköljer efteråt med ännu en full kanna hett vatten.

TIPS! Ha du sopflugor i köket, så gör detta varje kväll – samt att du bär ut soppåsen/komposten/återvinningen (allt som innebär mat för dem) – så dör flugorna bort på någon vecka!

Tvätt och disk

– Så här gör jag när jag tvättar kläder i maskinen och så här tar jag hand om min tvättmaskin och min diskmaskin

Oavsett om jag tvättar med flytande tvättmedel, riven tvål eller vanligt pulvertvättmedel, så häller jag alltid tvättmedlet inne i trumman. Då slipper jag att det fastnar tvättmedel i doseringsfacket som sedan sköljs med ner under sköljningen.

Har jag extra smutsig tvätt, eller tvätt som luktar mycket (träningskläder, kläder som luktar rök o.dyl.), så lägger jag in en halv deciliter bikarbonat tillsammans med tvättmedlet. Bikarbonat ger en liten extra kick åt tvättmedlet och tar dessutom bort lukt.

Jag använder alltid Ättiksprit (24%) i stället för sköljmedel. 3-4msk i sköljmedelsfacket. Ättiksprit är inte mjukgörande som sköljmedel som lägger sig som en hinna runt fibrerna, men tar bort kalkrester och små rester av tvättmedlet och gammal smuts från kläderna så att fibrerna blir mjukare. Använder du sköljmedel mot statisk elektricitet, läs mer nedan om mina tips mot det!

En till två gånger per år torkar jag ut den stora gummilisten, tömmer filtret och rengör tvättmedelsfacket ordentligt (det går att ta loss och köra i diskmaskinen). Jag häller sen i en påse Citronsyra i trumman (finns att köpa på mataffären) och kör igenom maskinen på högsta temperaturen.

TIPS! Du kan även grovrengöra diskmaskinen med Citronsyra så blir den effektivare. Häll Citronsyra i facket för maskindiskmedel och kör en tom maskin på högsta värmen (OBS! följ alltid tillverkarens instruktioner).

TIPS! Du kan även använda Ättiksprit (12%) i stället för spolglans i diskmaskinen. Så slipper du PFAS ämnena som finns i spolglans som inte bryts ned i naturen.

Statisk elektricitet i kläder

Om du använder sköljmedel, för att få bort statisk elektricitet – men egentligen inte VILL använda sköljmedel – då kommer här några tips. Ättika är tyvärr inte lika bra på att undvika statisk elektricitet som sköljmedel är – men lite tar den bort då fibrerna blir lite mjukare.

Statisk elektricitet uppstår av det mekaniska gnuggandet i tvättmaskinen och/eller torktumlaren. Det elektriska uppstår mest i syntetmaterial.

• • Sänk centrifugeringen: Höga varvtal skapar hård friktion mellan syntetiska plagg.
  • Välj lägre varv: Kör på 800 eller 1000 varv i stället för maxfart.
  • Kortare program: Låt inte maskinen snurra kläderna torrare än nödvändigt.

• • Sortera bort syntet: Tvätta material som polyester, nylon och akryl i en egen maskin.
  • Tvätta naturliga material separat: Naturmaterial blir sällan statiska om de inte gnids mot syntetmaterial.
  • Använd tvättpåsar: Lägg känsliga syntetplagg i tvättpåsar för att minska friktionen mot resten av tvätten.

I torktumlaren:

• • Minskar friktion: Bollarna studsar runt och separerar kläderna så att de inte gnids mot varandra.
  • Behåller fukt: Ull suger upp och fördelar fukt naturligt, vilket höjer luftfuktigheten i trumman.
  • Förkortar tiden: Bollarna skapar bättre luftflöde så att kläderna torkar upp till 25 % snabbare.

• • Kortare program: Statisk elektricitet uppstår först när tvätten är helt torr och fortsätter snurra.
  • Avbryt i tid: Ta ut kläderna medan de fortfarande har en minimal, knappt kännbar fuktighet kvar.
  • Fukta bollarna: Spruta lite vatten på ullbollarna precis innan du startar tumlaren för extra fukt.

• • Fäst säkerhetsnålar: Sätt en säkerhetsnål i metall på en av ullbollarna för att avleda laddningen.
  • Eterisk olja: Droppa lite valfri eterisk olja på bollarna för att ge tvätten en god doft utan kemikalier.
  • Aluminiumfolie: du kan även göra några små bollar av aluminiumfolie, för att det inte ska skapas elektricitet.

OM du ändå, mot förmodan och alla tips och trix – får statiska kläder. Så finns lite tips för att få bort det utan sån där spray (mer om den nedan):

• Element – har du ett metallelement i huset – de är nämligen jordade, så tar du i ett sånt – eller sveper kläderna över ett sånt, så kan elementet ta den elektriska laddningen från tyget.
• Metallgalge: Dra en galge av metall snabbt över plaggets utsida för att leda bort laddningen.
• Vatten: Fukta händerna lätt med vatten och stryk dem över kläderna, eller spraya lite vatten med en sprayflaska.
• Säkerhetsnål: Fäst en liten säkerhetsnål i metall på insidan av plagget där det brukar fastna (eller på underkläderna).
• Lätt fuktad trasa: Ta en ren trasa med lite vatten och dra över tyget.

Så – varför ska (ska och ska, gör som du vill) man inte använda en spray avsedd för att ta bort statisk elektricitet? Nu blir det nörderi här!

En antistatisk spray (nu generaliserar jag, för jag har inte kollat upp alla – men många), är uppbyggd av tre huvudingredienser:

• En bärarvätska – vanligtvis en blandning av vatten och alkohol, då alkohol dunstar fort så tyget inte blir för blött.
• Humektanter (Fuktgivare): Ämnen som betain eller glycerin som aktivt suger upp fukt ur luften för att hålla tyget urladdat.
• (Aerosol – om sprayen är i en aerosolflaska förstås)
• Men – här kommer det – Katjoniska ytaktiva ämnen: den aktiva ingrediensen (ofta kvartära ammoniumföreningar). De lägger sig som ett skyddande skikt som minskar friktionen mellan tygfibrerna.
  • Vad SJUTTON är en kvartär ammoniumförening?
    • Bra fråga: en kvartär ammoniumförening är är en typ av kemisk förening där en central kväveatom är bunden till fyra kolvätegrupper.
  • Men det viktigaste att hålla koll på är att kvartära ammoniumföreningar kan vara skadliga både att andas in och för miljön. Eftersom de är mycket effektiva på att minska friktion och döda bakterier används de flitigt i sköljmedel, desinfektionsmedel och antistatsprayer, men deras kemiska egenskaper medför tydliga risker.
    Risker vid inandning:
    • Kraftigt irriterande: Att andas in spraydimma med kvartära ammoniumföreningar irriterar luftvägar, näsa och hals.
    • Koppling till astma: Studier visar att regelbunden exponering ökar risken för att utveckla astma och kronisk lunginflammation (KOL).
    • Hög toxicitet i lungorna: Nyare medicinsk forskning pekar på att dessa ämnen orsakar betydligt större skada när de andas in i lungorna som en aerosol (spraymoln) jämfört med om man råkar svälja dem.

    Risker för miljön och naturen:
    • • Giftigt för vattenlevande organismer: Föreningarna är mycket giftiga för fiskar, alger, mikroorganismer och kräftdjur när de sköljs ut i avloppet.
      • Svårnedbrytbart: De binds hårt till slam och sediment i vattendrag, vilket gör att de bryts ned mycket långsamt i naturen.
      • Antibiotikaresistens: Den utbredda användningen i samhället bidrar till att bakterier utvecklar resistens mot både desinfektionsmedel och vanlig antibiotika

Så därför anser jag att antistatspray är av ondo och ska undvikas. Men OM du älskar sån spray och bara MÅSTE ha den – då tycker jag du har fel – och i stället ska du göra en egen spray som funkar i stort sett lika bra. Jag har en egen hemmagjord, för jag har några kjolar i syntetmaterial som jag tycker mycket om – men som sitter som en andra hud runt mina ben om jag inte sprayar dem.

Här ska du få ett recept på antistatspray (mitt eget hemliga recept som jag provat fram – avslöja det inte för någon)

• 2 delar vatten (gärna destillerat eller kokt vatten för bäst hållbarhet)
• 1 del ättika (12 %)
• 1 del ytdesinfektion (eller kemiskt ren isopropanol/rubbing alcohol)

Börja nu inte fundera på att blanda i andra grejjor som eteriska oljor eller parfym eller nåt – det här receptet är perfektion – Så Det Så!

Förvara i en sprayflaska, det håller ungefär hur länge som helst. Skaka innan användning och tänk på:

• Kontrollera innehållet: Se till att din ytdesinfektion är baserad på ren alkohol (etanol eller isopropanol) och inte innehåller tillsatt tvål, olja eller tensider, då det kan lämna fläckar på kläderna. Handsprit med gel eller återfuktande oljor fungerar alltså inte!
• Var försiktig med känsliga material: Alkohol är ett starkt lösningsmedel. Undvik att spraya lösningen på äkta silke, läder eller plagg med tryck (som t-shirts med plasttryck), eftersom alkoholen kan lösa upp färgen eller limmet.
• Spraya på insidan: Spraya alltid på plaggets avigsida (insida). Då slipper du riskera synliga fläckar om tyget reagerar på blandningen.
• Brandfara: Eftersom ytdesinfektion är mycket lättantändligt ska du aldrig spraya på dig kläderna samtidigt som du står nära en öppen låga, tänder ljus eller röker.
• Spraya utomhus!

 

Och ja, det här är ett blogginlägg jag ofta kommer tillbaka till och lägger till saker – utan någon som helst hänsyn till att det blir långt som sjutton – så återkom gärna ofta och läs!